Under den 13- 21 Juni var jag och mamma i Stockholm och hälsade på mormor. Det har varit gätte kul och vi har hittat på massa roliga saker. Jag var med mormors jobb en dag. Hon jobbar på en förskola. Jag lekte med de andra barnen hela dagen. Det var jätte roligt.
Vi han göra massa andra roliga saker också, och dem ska jag berätta om här nedan.

Glad Midsommar!

Och så kom äntligen den dagen alla vi svenska har längtat efter. Midsommarafton!
Denna dag spenderade jag tillsammans med mamma, mormor, Jens och mormors väninna lena.
Vi åkte till skansen tidigt på förmiddagen. När vi kom till skansen gick vi och åt på restaurang. Sen var det dags att dansa runt midsomarstången tilsammans med resten av skansens besökare. Allt från barnfamiljer till ungdoms gäng skuttade runt som grodor och tvättade kläder. Svenskar, tyskar, japaner, ryssar, Chilenare, ja människor med olika härkomst deltog i dansandet.
Sen åt vi lite sockervadd och glass. Mums så gott det var!
Mormor, Lena och jens åkte hem sen. Men jag och mamma ville stanna kvar. Vi hade ju djuren att hälsa på innan vi kände oss nöjda. Men först åkte vi med skansens lilla guidnings tåg.
Djeren nästa och det är alltid lika roligt att se dem. Varjarna, Björnarna, lodjuren, Sälarna och många många fler.

Midsommarstången reses efter mycket kämpande av folkdanslaget som med hjälp av stöttor fått upp stången så toppen spricker hål i molnen. Vi som stod och väntade på att få dansa runt midsommarstången hjälpte till och hejade på. Se så mycket publik! Lika mycket på andra sidan.

Det här är mitt favorit djur. Dem är så söta! Titta när sälen undersöker ett pappers ark som ligger och flyter i vattnet.

k

Här var det inte bara vi i publiken som roade oss med att titta på vad som fanns på andra sidan stängslet.

Mor get hade ochså pyntat sig med en midsommar krans.

D

Killingen tyckte det var jätte kul att jag hälsade på.

Hej hej herr säl!

Följ med mig i gamla stan

JÄRNPOJKEN
Järnpojken, som först fick namnet "Pojken som tittar på månen" finner man på innergården av finska kyrkan. Den avbildar konstnären Liss Eriksson som liten då han satt ihop kurad intill sovrumsfönstret och blickade ut i den natten där månen lyser upp det dunkla landskapet.
Det sägs att Järnpojken bär på magiska krafter och om man smeker hans huvud så får man tur. En sägen säger också att man kan vidröra dess huvudet som blänker av alla händer som vidrört honom, och på samma gång önska sig en önskan långt innifrån hjärtat. Att även offra pengar ses att ge tur. Varje vinter får Järnpojken en mössa eller halsuk av dess beundrare för att inte frysa i sin ensamhet.

MÅRTEN TROTZIGS GRÄND

Mårten Trotzigs Gränd är Stockholms smalaste gränd. Gränden är endast 90 centimeter bred på sitt smalaste ställe. Namnet har gränden fått efter den tyske köpmanen, Mårten Traubtzich. Mårten invandrade till Sverige år 1581. Han köpte husen vid gränden under åren 1597 och 1599.

Mårten handlade med koppar och kom att bli en av stadens rikaste innevånare. Han blev överfallen och mördad den 21 mars år 1617. Överfallet skedde Under en affärsresa till Falun.

Mårten Trotzigs Gränd går från Prästgatan. Gränden är så smal att det är lätt att passera den utan att upptäcka den.
När Gamla Stan anlades så gick strandlinjen vid den nedre nivå som Mårten Trotzigs Gränd har. Gränden sammanbinder gatorna Västerlånggatan och Prästgatan. Mårten Trotzigs Gränd är ett av de ställen i Gamla Stan där man tydligast ser nivåskillnaderna i stadsdelen.
Mårten Trotzigs Gränd startar på Västerlånggatan 81. Den var under ca 100 år avstängd av ett träplank i båda ändarna. Gränden öppnades igen för allmänheten år 1945.

STORTORGET

KANONKULAN
I hörnhuset vid Skomakargatan finns ett minnesmärke i form av en kanonkula som sitter synligt inmurad i fasaden. En folksägen berättar att kulan skjutits dit från Brunkeberg i samband med Stockholms blodbad och var avsedd för Kristian Tyrann när han satt i ett av husets fönster, men förfelade sitt mål. Kulan sattes åter upp när huset byggdes om 1795.

STOCKHOLMS BLODBAD
Den 7 - 10 november år 1520 låter unionskungen Kristian II mörda 82 stycken personer ur den svenska adeln på stortorget i samband med sin kröning. Detta hemska skådespel går till historien som Stockholms blodbad. Det sägs att de halsuggna kunde skona övriga dömda genom att ta sig huvudlösa förbi dem dömda männen. Hur det lyckades vet jag inte, men om denna skröna är sann måste det ha varit en faslig syn.

RÖDA HUSET
År 1520 lät Johan Eberhard Schantz bygga om det röda huset vid stortorget till dagens utseende och satte då också in en vit sten för varje dödad man i blodbadet. Det sägs att så länge stenarna finns kvar i huset så länge skall de mördade finna en viss frid, skulle dock någon sten försvinna kommer den personen stenen representerar att bli gengångare och vara tvungen att gå på staden gator i evig tid.Än idag sägs det att när nätterna den 7 - 10 november är riktigt bistra och fuktiga kan man se blodet flyta i rännstenarna på stortorget.
Stortorget är ett av Sveriges viktigast historiska platser. Torget är troligen Sveriges äldsta torg.

BRUNNEN
Brunnen på stortorget var tidigare den pungt varifrån man mätte alla avstånd.
Runt om i kungariket fanns fanns stenar uppsatta, så kallade milstenar. Dessa angav avståndet till Stockholm, och Stortorgets brunn.

TITANIC och VASA- två skepp med samma öde

Jag och mamma var på två museer igen. Titanic och Vasa.Titanic Museet, som ligger alldeles in till Vasa museet är bara en tillfällig utställning Utställningen bygger på audioguidning så fick man låna en audioguide som berättade om alla föremål och fotografier på museet. Vi fick se måna fotografier, på både omkomna och överlevande barn, kvinnor och män. Samt deras tillhörigheter som ringar, klockor, kläder, skor samt möbler och rekonstruktioner. Turen tog lite mer än en timme och jag tyckte att det var jätte intressant. Mamma fick hålla sig för tårar flera gånger. Snart är det ett annat land som får ta del av denna oförglömliga historia. Vila i frid R.M.S TITANIC

Jag har haft som önskemål väldigt länge att få gå och titta på Vasa skeppet och idag blev min önskan uppfylld. Vi tittade på det ståtliga skeppet, och på andra föremål som följde med Vasa ner till sjöbotten för 381 år sedan.Även kvarlevor från besättningen finns kvar och dessa kan även de ses på museet och med dagens teknik vet man hur de levde sina liv fram tills den dagen då Vasa skulle på sin Jungfru resa.

Vi var på Historiska museet och Aquaria samma dag. Vi åkte till historiska museet tidigt på förmiddagen så när vi kände oss klara där var klockan bara 2. Så jag ville gå på ett till Museum. Då vi bara ska vara i Stockholm i en liten vecka så tyckte mamma att vi lika gärna kunde gå och titta på Aquaria då vi endå var i stan. Aquaria visar livet i vattnet. Allt från tropiska regnskogar till våra sjöar. När mamma stod och gjorde annat passade jag på att föreviga några muffins som stod och bad om att bli uppätna.

Så här ser en sjöstjärna ut underifrån.

En rolig fisk

En vacker fisk

HAJAR!

Vacker, men farlig!

Aquarias regnskog
Resan börjar i den sydamerikanska regnskogen och i floden lever jättemalar, stingrockor och arowanor. På land finns paddor, insekter och fjärilar. Snart faller natten och ett kraftigt åskväder bryter ut. I morgondimman tar man hängbron över floden där pirayorna lurar...Ute ur regnskogen kan man se på flodlivet under vattnet.

Åter igen är mammas tankar någon annanstans när jag glatt berättar om min dag på Aquaria. Varför kan hon inte hålla kameran upprätt för!?

Jag hade precis upptäkt att jag hade en blåsa i munnen, det var väldigt svårt att låta bli att tänka på den när jag berättade om min dag

Historiska Museet

I måndags var jag och mamma på Historiska museet. Jag fick lära mig om Stenåldern, Järnåldern, Bronsåldern, Vikingatiden och Medeltiden. Det fanns många skelett och historia om dem som levde i Sverige för många tusen år sen. Jag fick titta på gamla smycken, svärd, båtar, kläder, leksaker m.m. Där fanns även runstenar. På en av runstenarna som kallas för Unnas runsten stod det:
"Unna lät resa denna sten efter sonen sin Östen, som dog i dopkläder, Gud hjälpe själen hans".

För omkring 9 000 år sedan levde hon, Bäckaskogskvinnan. I hennes grav hittades redskap för jakt och fiske. De första arkeologiska tolkningarna menade att den begravde var en man. Gravfynden pekade på det, tyckte man. Senare analyser av skelettet visar dock att det var en kvinna. Man vet att hon var 151 cm lång, spensligt byggd och ungefär 40–45 år gammal när hon dog. Hennes skelett berättar om att hon fött ett antal barn. Man vet också att hennes liv var helt annorlunda än det vi lever idag.

Bäckaskogskvinnan var mammas idol när hon var liten.När mamma var liten var hon med sin skolklass till museet då de läste om Stenåldern. Mamma lekte att hon var guid den dagen. Hon kunde allt om Beckaskogskvinnan och hon lärde sin fröken och sina klasskamrater om hur man såg att det var en kvinna. Hur hon troligen hade levt och hur många barn hon hade fött fram.När mamma och moster Evelina var hos Barbro en helg i veckan fick de alltid välja en aktivitet de ville göra. Mamma valde alltid att gå och utforska Bäckaskogskvinnan på Historiska Museet. Till slut tröttnade Barbro på att titta på ett gammalt skelet och mamma hittade sig snabbt en ny hobby. Att leta runstenar på Järvsfältet.Många skogspromenader blev det. Men Barbro slapp i alla fall att stå framför en monter på historiska.

Staden Birka

Strax norr om Birkas borg låg en flicka begravd. Hon berättar om en tid då döden ständigt lurade på de små, en tid med andra könsroller och en tid då man umgicks med de döda.

Birkaflickan sprang över det mjuka sommargräset på Björkö i Mälaren (Birka) för lite mer än tusen år sedan. Hon lekte i Birkas gränder. Hon fick skrubbsår på knäna. Hon såg skepp och köpmän från fjärran länder komma och gå. Birkaflickan blev bara mellan 6 och 9 år. Sedan kom något emellan. Förmodligen en enkel sjukdom som lätt kunnat botas med moderna mediciner.

Birkaflickan tillhörde en välbärgad familj. De ägde nog en fin gård i staden. Kanske var de guld- och silversmeder, eller köpmän som rustade långväga expeditioner. Flickan jordades på familjens gravplats vid muren till Birkas borg. De lade henne i en liten träkista. Med sig i graven fick hon ett förgyllt runt spänne, tjugoen pärlor, en kniv och en behållare av ben med synålar – fina och ganska dyrbara föremål. De flesta pärlorna hade folie av guld eller silver inuti sig. Kistan sänktes ner i en nittio centimeter djup grop. Ögonblicket när den firades till botten måste ha varit svart av sorg.

Man har hittat hår i en av gravarna man gjort utgrävningar i. Håret har varit avklippt, alltså inte suttit på ett huvud då människan begravdes. Kanske var det en kvinna som klippte av sig håret och la det i mannens grav då han begravdes?

En kopia på en staty.

När Vikingarna för länge länge sen kom till Athen där lejonet var plaserad så ristade dem in lite runor på lejonet. Dem klottrade alltså.
Långt senare flyttades lejonet till Venedig där det står kvar än i dag.

Mamma är inte lika duktig på att filma med min kamera som hon är på Historia. Så därför är denna film lite sne...

Man kan inte göra annat än att älska henne!

Fiskedagar

Jag har varit hos pappa två helger i rad. Förra helgen fiskade vi och då fick jag den här stora fisken: Vi gjorde ett nytt försök på att pröva fiskelyckan...

Och jag fick napp igen! En jätte stor Abborre! Mitt metspö gick sönder. Så tung var den!

Inte var det kul att så med fisken i handen. Men vad gör man inte för att föreviga denna stund.

Den var lite mer än 35 cm stor. Det är jätte stort! Mamma och pappa har inte sett en så stor abborre förut.

Jag har shoppat loss!

Igår var jag och köpte mig nya fina sommar kläder. Allt har jag valt själv. En snygg sommar hatt, En tuff väst, en T-tröja med en söt hund, En T-tröja med Emil och Ida, och en snygg kavaj som är mysig att ha på sommarkvällarna.

Snyggt va?